Har 2011 varit bättre än förra året? - Otroligt mycket bättre.

Någonting du aldrig kommer glömma? Rhodos!!

Har du flyttat under år 2011? Om min lilla flytt till Rhodos under sommaren räknas, så ja.

Har du gjort något du aldrig gjort förut? Väldigt mycket. Jag har blivit en ny människa.

Har du varit kär? Nästan.

Har någon sagt jag älskar dig till dig? Ja:)

Har du haft ett hemligt förhållande? Nja, nej.

Har du gjort någon riktigt ledsen? Det hoppas jag verkligen inte.

Varit i slagsmål? Jag Slog och slog.. Haha(internt).

Har du varit deprimerad? Deprimerad är en riktig överdrift. Men det har varit stunder då jag har varit helt förstörd.

Har du gjort någonting du ångrar? Ja!!

Har du skämt ut dig? Ja det också!

Hatar du någon på din skola? Nej

Har du träffat nya vänner? Otroligt många nya och underbara vänner har jag fått det här året.

Har du många killkompisar? Si!

Har du snott någons pojkvän? Oh no!

Spelat full? Nej.

Fått minnesluckor? Haha för många minnesluckor. Fml.

Varit så glad att du gråtit? Många gånger.

Mest misslyckade kvällen 2011? Misslyckade kvällar är inget att minnas, så inget jag kommer ihåg.

Bästa frisyren? Lockigt.

Sjukaste händelserna 2011? Alla galns kvällar på Rhodos kan vara de sjukaste jag har varit med om. Jäklar vad vi har dansat, shottat, gråtit och skrattat!

Mest använda plagget? Svarta jeans. Så jävla tråkig.

Årets ord? Ellaaaaaaaa!

Skulle året kunnat bli bättre? Tvek!

Hur ser 2012 ut? 2012 ser ut att bli det bästa året hittils. Herregud vad jag ser fram emot saker. Nu kör vi!

(ni får en skymt av min fantastiska nyårsklänning)

För det kommer alltid vara så och inget kan ändras

Kan tänka mig att ni tror att jag har dött eller hamnat i fängelse. Men sanningen är snarare tvärtom. Jag lever och är fri som en fågel.
Jullov, fri från stress, oönskade tankar. Fri fri fri.
Livet är som vanligt, jag dricker mig lite för berusad om helgerna och vissa onsdagar. Vinglar hem, klackarna i ena handen och min kärlek(läs: telefon) i andra.
Jag snubblar mig fram igenom livet och trots att jag ibland känner att det finns alldeles för många trösklar så mår jag ganska bra.
Jag lever för livet, för känslor och för det som gör mig glad. Det som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Jag lever för sökandet och den där jakten.
För jag vet att tiden kommer för mig också även om livet inte alltid behandlar mig rättvist.

Hade det varit sommar nu så hade jag svävat.
Förövrigt så har jag planer. Riktigt bra planer.

Inatt kom min rädsla för ensamheten tillbaka igen.
Jag är själv i min och min systers lägenhet, och för första gången på länge så hatar jag det. Det är alldeles för tyst och mina andetag ekar mellan väggarna.
Sitter ute på balkongen nu, andas och tänker.
Jag är rädd för nätter, men jag älskar nätterna. Jag hatar mörkret men jag älskar när man känner sig så levande, just om natten.
Jag har ångest över saker jag inte har gjort, saker som jag borde ha tagit tag i och inte bara lämnat.
Nu ska jag försöka leva och inte tänka. Meeeen just nu vill jag bara ha sällskap.

Ps. Grattis Denise på 18 års dagen. Jag saknar, och älskar dig!