Hur har din dag varit? Dagen började med en förjävla baksmälla som har hängt med fram tills nu då det börjar avta lite. Så har dagen varit bra? - Jaa om man tycker att det är kul att ligga i soffan, bakisskaka och må illa i alldeles för många timmar.

Vad skulle du ha hetat om du inte fått det namn du har nu? Kelly. Men hade jag blivit en kille så hade jag hetat Love, så fint! 

Vilket är ditt största beroende? Kiviks pärondricka. Och MAT, jag äter som en häst.

Vad gör du när ingen annan ser? Dansar och sjunger. Okej, jag sjunker ofta ihop och gråter också.

Finns det något helt vanligt en gör som du tycker är ovanligt roligt? Herregud jag skrattar ju åt allt. Nu kommer jag inte på något konkret men det händer alldeles för ofta att jag skrattar åt saker som egentligen inte alls är roligt.

Om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av? Cpfråga att svara på. Men jag får väl säga panikångest.

Vad beställer du på krogen? Vin och tequila. Är ju dock förälskad i päronsmaker, så på senaste tiden har det blivit en del P2.

Vilken är din största skräck? Döden.

Hur gör man för att ragga på dig? Är du en stel och tråkig människa så snälla spara din tid och låt mig vara. Ska du ragga på mig ska du vara rolig, framåt och klar. Du ska veta vad du vill och inte vara någon mes. Ska du fråga mig saker så ska du vara genuint intresserad av att höra mina svar. Komplimanger funkar som f.a.n på mig. Skippa svårflirtat-leken, det lockar mig inte alls.  

Vad har du funderat över på sistone? Livet, vad jag vill göra. Jag har även funderat på vad fan jag gör i det här landet.

Vad var det konstigaste som hände i helgen? Alltså nu ser ju jag igår (onsdag) som helg, och igår hände det en massa konstiga saker. Något som är väldigt konstigt är väl att jag lät Max göra ett sugmärke på mig haha. Jag har ALLTID äcklats av just sugmärken, tycker det är förjävla fult och trashigt, ingen har någonsin fått göra ett sugmärke på mig. Så det var väl lite konstigt att jag tillät honom att göra detta (nu vill jag inte att ni tror att jag berättar om någon privat historia utan detta skedde inne på Whiteroom och var på skoj). 

När skäms du? Dagar som denna, när jag inte har så mycket minnen från kvällen innan.

Berätta om en minnesvärd bakfylla du haft? En gång vaknade jag upp naken i en kastrull.

Vem är den mest kända människa du talat med? Ingrosso, Leona Lewis. JB kanske tar priset ändå.

Vilket uttryck använder du lite för ofta? WOW, Verkligen och Absolut.

Har du någon gång fått en konstig komplimang som varit bra ändå? När jag jobbade på rhodos så var det en kille som sa till mig "Alltså Kim, du har alltid så galna kläder". Jag trodde i flera dagar att han tyckte att jag såg ut som en clown. Tillsist frågade jag honom vad han menade, och galna betydde egentligen snygga och coola kläder. Tack! 

Vilket är ditt vanligaste vardagsproblem? Min dumma mongomage som som aldrig låter mig må bra.

Vad gör du när du är ledsen? Gråter, lyssnar på musik och gråter lite mer, eller det andra allternativet som sker lite oftare - Tar på mig mina snyggaste partyklackar och kör en helnatt på Stureplan.

Om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara?  Ett par jävligt snygga klackar.

Har du någon gång slagit någon? Yessir, men endast när någon verkligen har förtjänat det. Men det är jäkligt ofta jag får hålla mig från att smälla till folk som inte fattar något. Skulle dock ALDRIG slå en nära vän.

Vad ser du fram emot just nu? Att jag förhoppningsvis bor i ett annat land till hösten.

Men det är något med det där jävla namnet som får mig ur balans. Och även om han är fin, så tänker jag på mitt riktiga hjärta varje gång.

Jag vet inte alls längre. Har ont överallt, helatiden. Jag lever inte. Jag blir arg, ledsen och besviken över allt. Minsta lilla och jag ligger här och gråter igen.

Och jag vet inte riktigt hur jag ska göra denna gång, vilket jag alltid har gjort tidigare när jag har hamnat här. Jag har liksom iallafall vetat vart jag ska, vetat vart jag vill. Men jag vet inte längre.
Helt omtumlad av allt som sker, helt förstörd av alla knivar som har huggits i mig.

Jag är borta igen, och jag tror inte att jag kan rädda mig själv den här gången. Jag tror att jag behöver låta någon rädda mig.

Jag är så långt nere just nu. Jag hatar denna årstid, inget blir någonsin som jag vill att det ska bli. Och som vanligt, så sviker mitt immunförsvar mig.

Idag var inte min dag, inte igår heller. Veckan är inte min och jag lever inte mitt liv.
Jag är arg, ledsen och stressad. Jag har skyhög feber men vet att jag trots det måste kämpa mig igenom dagarna och låtsas som att inget är fel.

Jag vill ju kämpa och jag vill ju orka. Men det tar liksom stopp någonstans.
Jag hatar den här delen av året, och har alltid gjort det.