Hsqhekavh

Jag mår inte bra just nu. Har mösspåtagning imorgon, men jag vill inte gå för jag vill inte visa mig.
Usch vad min kropp försöker visa mig något, den bryter ihop mer och mer för varje dag som går nu.
Jag vill inte ens ha sommar, jag vill inte ta studenten, för det kommer inte hinna bli bra tills dess.

Vill bara stanna livet här och nu, ligga kvar i min säng tills jag mår bra igen.
Jag får kramper i kroppen flera gånger per dag, på olika ställen. Hostar på ett konstigt sätt så att jag tappar andan. Blir svimfärdig. Mår illa.

Sen ska vi inte ens prata om hur jag ser ut. Fyfan.

Jäkla klagoblogg det här har blivit nu. Men allvarligt talat så vet jag inte vart jag ska ta vägen.


We are young

Halloj! Sitter och skriver på bussen, endast för att hålla mig vaken..

Först kan jag ju ta och säga att min studentskiva var helt otroligt äckligt jävla bra! Dans hela natten lång och alkohol i mängder (hehe).
Lördagen bjöd också på en utgång då vi firade Claudia på amba, hade en toppenkväll tills jag var påväg att svimma och min kropp halvt bröt ihop. Slutade med att min pappa hämtade mig. Nej jag var inte full.

Min kropp har varit helt ur balans den senaste veckan. Jag sover knappt, trots hur trött jag är, mår illa, huvudvärk, yrsel, magont och får "svimattacker", ändå så känner jag mig inte särskiljt sjuk. Har även fått konstiga utslag titt som tätt, ser lite ut som pyttesmå blåmärken.

Nu är jag påväg hem från skolan alldeles för tidigt, slutar egentligen 5. Men jag mår inte bra och hur svårt mina ögon har för att hålla sig öppna vill jag inte ens tala om.
Ska hem och krypa ner i sängen igen och hoppas på att må bättre om några timmar så att jag kan ta tag i lite(mycket) plugg.


Let's go

haha, utan att det ska låta som att jag har alldeles för mycket dubbelmoral, så måste jag säga att idag kan jag inte låta bli att låta mina tankar fara över till Rhodos.
Det liksom känns lite som ödet. Samtidigt som jag kommenterar en bild från rhodos och pratar med tove, så smsar ylva mig och frågar om Rhodos. Inte nog med det, samtidigt så skriver även Emma på facebook, och frågar om när vi ska åka. På semester då alltså.
Men sen tänker jag lite längre.
Att känna vinden på windy beach.
Att vakna på morgonen och sätta sig på balkongen i värmen.
Att sitta på Elli en eftermiddag och kolla ut över havet.
Att se flygplan komma in mot ön och tänka "skönt med nya turister".
Att sitta i en gränd och äta glass.
Att ta en promenad längs den helt otroligt fina hamnen.
Att spendera dagar inne i gamla stan, bara strosa runt i de fina butikerna.
Att sätta sig på en restaurang och äta grekisk sallad till lunch.
Att gå upp till donken för att sitta där inne så att man kan undvika värmen.
Att fönstershoppa på Zara.
Att springa till tvättomaten med lite för mycket kläder.
Att sova i en hård säng.
Att äta middag på världens bästa jacks.
Att shotta på El corazon.
Att dricka drinkar på loungen.
Att åka moppe, runt och runt i rhodos stad.
Att aldrig ha det tråkigt.
Att aldrig vara ensam.
Att äta middag på alla fina roof gardens.
Att sitta vaken på natten, ute på balkongen och prata med mina fina vänner.

Alltså listan kan göras huuuur jäkla lång som helst. Och jag saknar allt det där. Och man hinner inte med allt det där på en vecka.
Jag kan liksom fortfarande känna hur det känns att öppna våran port dörr, jag kan höra hur den lät. Höra alla flipflops springa ner för trappan. Känna allas blickar när vi kom ut ur våran lilla port och det satt en massa människor på restaurangen nedanför. Att ropa på alla sega som fortfarande var kvar i lägenheten.
Jag kan känna all den där JÄVLA sanden i våra sängar. Känna lukten av våran inte allt för rena lägenhet. Jag kan rysa till när jag tänker på den där äckliga jävla air conditionen som emma tvingade mig att ha igång om nätterna.
Men jag saknar ALLT.

Nighty

Jag kan inte sova, för ja mår så illa, för att jag fortfarande är så läskigt bakis.
Skulle kunna gråta, haha.
Bara så ni vet liksom.


Fml again

Jag mår så brutalt jävla dåligt idag. Var ute igår men blev inte särskiljt full, ändå är jag otroligt bakis. Hela mina ögonlock är uppsvullna och hänger typ över ögonen haha. Huvudvärken ska vi inte ens prata om, dessutom mår jag otroligt illa. Jag mår bara sämre och sämre ju längre dagen går.

Kände bara att jag var tvungen att beklaga mig lite.
Jag som behövde en myskväll ikväll, istället blir det en "sjuk"-kväll.
Ingen alkohol för mig i helgen, big nono!


Påsklov och allt vad det innebär

Tja.
Jag har lov och det är ganska svårt att beskriva hur skönt det är, trots att jag har en massor med plugg att ta tag i under dessa dagar. Men lite mer frihet har väl ingen dött av?
Påsken har firats med familjen, lite sjuka, lite utgång, lite vin, och myskäll på det. Jag har haft en perfekt helg.

Så har även måndagen passerat, även denna dag har varit toppen. Startade dagen med frukost med min fina mormor som bor hemma hos oss tillfälligt.
Därefter åkte jag till Handen och mötte upp Anso för en fika. Otroligt skönt att ses igen efter så himla lång tid, blev en massa prat och skratt, lite som vanligt alltså :). Efter fikan körde hon hem mig och följde med upp en sväng för att se hur jag bor och även hälsa på familjen som också har saknat henne. Väldigt kul alltså, och vi lär nog ses snart igen.
Nu på kvällen åkte jag in till stan för att fika igen, denna gång med Jossi. Mysigt men kallt!

Nu blir det en sista sväng med Malte, därefter sömn. Har inga planer imorgon så jag ska sova ut ordentligt och sedan får jag se vart dagen tar mig.

Heeelt osammanhängande bild, hej!

Att fly från sitt liv

Jag brottas ständigt med tanken om att fly eller stanna kvar. Jag blundar för sanningen, men om jag ska vara ärlig så flydde jag i somras, allt för att gömma mig och komma här ifrån. Jag tror att jag bestämde mig ganska tidigt för att min sommar inte skulle spenderas i Sverige. Hösten 2010 och våren 2011 var jag splittrad i tusen delar jag var rent utsagt ett kaotiskt nervvrak, ja visste varken ut eller in. Jag var sjuk varannan vecka, hade problem med magen och jag hade migrän minst två gånger i veckan. Jag var stressad utan några tillräckliga anledningar. Jag ville inte ens vara hemma i min och min systers lägenhet, för det var nästan värst. Så omkring februari/mars så kom tanken på att fly, att bara lämna allt.
Jag började kolla upp möjligheterna för mig att lämna landet, och tankarna förde mig mot kärleksön Rhodos.
Tillslut satt jag här hemma, med en bokad flygbiljett och leendet upp till öronen två månader innan avgång. Jag tror att det var redan där som livet liksom blev en nystart för mig.
Jag ångrar inte en sekund att jag flydde i somras, det är det bästa jag har gjort. Människorna som jag träffade där nere är vänner för livet. Jag kan nästan säga att det är bullshit att "verkligheten alltid kommer ikapp", för livet där och då är mitt liv än idag. Det blev min verklighet. Jag umgås fortfarande med dem jag umgicks med på Rhodos och jag ser på allt på ett annorlunda sätt nu. För mig innebar Rhodos en förändring.

Så, nu sitter jag här idag igen, april månad och ibland vill jag bara boka en enkel flygbiljett ner till Rhodos för att stanna där sommaren ut. Men det kommer mest troligen inte ske. Jag liksom tror på den här sommaren, och det här livet. Jag tänker inte lämna allt som är påväg att ske. Förra våren var allt påväg nedåt, nu är det snarare tvärtom, mitt liv är påväg uppåt och det går ganska snabbt. Jag vet att ni som känner mig kanske tänker nu "men du vet ju inte ens vad du vill göra med ditt liv" och det är sant, jag har ingen aning men jag vet att snart kommer jag ha sådan kraft och att jag snart vet exakt vad jag vill.
Jag tar studenten om två månader och jag flyttar inom en snar framtid. Det är bara glädjeglädjeglädje trots den stressen som har med skolan att göra just nu. För första gången på länge så vet jag att jag kommer klara mig.

Det lär dock bli en vecka eller så nere på Rhodos ändå, hehe, men bara semester denna gång ;).

Ps. Skulle jag mot all förmodan ändra mig och åka ner till kärleksön igen och spendera sommaren där så handlar det denna gång inte om flykt. Min sommar på rhodos var den bästa i mitt liv och jag skulle absolut kunna göra det igen! .Ds

Det här är värt att dö för

Sitter på bussen, påväg hem. Var nyss påväg till skolan men jag fick världens cpkramper i magen.
Så det blir att ligga hemma i sängen hela dagen framför Tvn och lite(jättemycket) plugg.



I'm leaving

Nu behöver jag att allt går fort, så jag får en förändring och nya förutsättningar. Jag måste fokusera på skolan, men är lite för tankespridd åt andra håll.
Någonstans vet jag att allt kommer bli bra och att inom en snar framtid så kommer jag få det jag har velat så himla länge, men just nu är allt skört och jag vill inte riktigt vänta. Vill packa nu.

Nu väntar tv tittande, pluggande till psykologi prov imorgon(föresten är jag nu mer proffs på att märka om människor är psykiskt störda) och även lite för många tankar.


Alive

Igår var jag väldigt full och glad. Idag är jag inte full, men däremot väldigt glad. Eller förväntansfull kanske man ska säga.
Säger det igen, good things fall apart so better things can fall together.

Mycket att se fram emot just nu, och det kanske är dags att checka av lite på min "to do-lista"

Ciaoooo


RSS 2.0