Jag ligger kvar här på sjukhuset i min ensamhet. Tänkte försöka sova nu men droppen är snart slut så jag hoppas på att dom kan ta bort den innan jag somnar. Känns så obehagligt att sova med.
Hoppas verkligen på hemgång imorgon, känner mig piggare men halsen är fortfarande väldigt dålig. Tror att de flesta skulle spy om dom kollade i min hals, haha.

Inte för att vara världens mest-trötta-på-livet-tjej-som-är-bitter, men det är nog lite i sådanahär stunder som man förstår vilka som är ens riktiga vänner och vilka som verkligen bryr sig. Menar inte på att folk ska behöva springa runt här omkring mig helatiden som att jag är döende. Men ett sms har ingen dött av att skicka, eller ett kort samtal.
aja godnattis!