Jag känner mig besegrad på något sätt. Men samtidigt som att jag kommer vinna. Över mig själv alltså.
Att det ska behöva gå såhär långt får mig att känna mig så besegrad, jag klarade det inte, jag lät det gå för långt. Min lärare frågade mig idag hur jag mådde, och om han kunde göra något. Men jag svarade att jag måste vinna mitt egna förtroende innan jag låter någon annan hjälpa mig(om jag ens vill låta någon annan hjälpa mig). Jag vill ta tag i mig själv, och jag vill klara det själv. Jag vill vara stark ensam och inte ställa mig upp med hjälp av någon annan. Jag vill kunna hålla mig uppe, utan en stödpelare.
Och jag vill egentligen inte att folk ska veta, för jag vill inte att någon ska tycka synd om mig och jag vill inte heller dra ner någon annan. För sån är inte jag.
Men ännu en gång har jag bestämt mig för att vinna. Och den här gången ska jag klara det. Jag har alla möjligheter till det nu. Rehab nu ett tag framöver, för mig själv. Ibland med sällskap av någon ovetande.

Och förlåt för att jag alltid öppnar upp mig så mycket.