Jag var nog precis med om det äckligaste någonsin. Äcklad är vad jag är. Usch. Jag blir så äcklad av känslokalla människor, som inte har tid att tänka på något annat än sig själv och endast sitt egna välmående. Och folk som tror att de kan konstatera hur andra har det. Och folk som aldrig kan mogna och sköta konversationer på andra sätt. Jag skriver om känslor och skriver inget dumt om någon. Men nu har du fan gått för långt. Så himla ledsen och besviken. Och JA jag är ledsen, behöver inte ljuga om det. Men du borde dock sluta vara sluta vara så jävla arrogant. Näää fy! Nya andetag nu! Andas Kim fokuseeeera! Update: Det handlar om en vän jag hade en gång i tiden. Eller om det var så mycket till vän vet jag inte, men tanke på vas som skulle komma. Och om det är någon som har det lätt så är det du, för du har den förmågan att kunna lämna människor och inte känna någon skuld alls. Du har den där förmågan att inte känna när du inte vill. Grattis, du är känslokall!

Update: Det handlar om en person som en gång i tiden var en vän. Eller nja, kanske inte riktigt vän med tanke på vad hon var kapabel till att göra. Hon har den där förmågan av att bara kunna lämna något utan att känna något efter, den förmågan som gör så att hon inte behöver känna när hon inte vill. Förmågan av att vara känslokall helt enkelt. Och just nu förtjänar hon faktiskt inte att må bättre en sämst.
Karma is a bitch