We're all a little bit fucked up sometimes
Men i alla fall, hur som haver, så mycket har hänt sedan jag skrev i den här bloggen förut. Vidgade vyer, många nya bekantskaper samt många förlorade. Sen om det verkligen var en förlust går väl att diskutera hehe. Har ju haft pojkvän, varit så fruktansvärt jäkla kär, och gjort slut. Har haft en sommar, mer eller mindre för mig själv här borta. Har flyttat från West Hollywood till Hollywood, samt så bor jag endast med Pelin nu, istället för att bo 4 stycken i en lägenhet. Hängt med så mycket kändisar(hehe), och lärt känna så härliga människor. Jag var liksom fast ett tag(alldeles för länge) och stod och trampade på ett och samma ställe, mådde inte bra alls hörni. Men har fått se en annan sida va LA det senaste halvåret och jag är så kär i denna staden..
Tänkte i alla fall försöka börja skriva lite här igen, i alla fall försöka. Finns mycket jag vill skriva om, men jag tar mig liksom aldrig i kragen och faktiskt sätter mig ner och skriver. Trots att det var det absolut bästa jag visste för några år sen.
Sen kan det ju också vara så att jag skriver det här inlägget och sen kommer nästa inlägg om typ ett halvår, man vet ju inte. Vi får se.
MA
.
Smink: Frida Davidsson
pics
halvår
Jag har lärt mig att det är lätt att berätta för andra människor vad dom ska göra, men svårare att ta det till sig när någon säger till en själv vad som är rätt och vad som är fel. Hur mycket tolerans man skall ha.
Samtidigt som jag har vuxit i ett halvår så har jag även fallit. Idag föll jag över gränsen, men är nu mer än redo att börja om på nytt, och göra det jag verkligen kom hit för.
Jag har lärt mig ännu en gång varför man inte ska lita på människor. Trots att jag äntligen tog chansen att satsa på något så lärde livet mig en läxa igen. Och det är bara min dagliga otur som får mig att bygga min mur ännu högre. Och det suger. Men kanske är det bra i denna ytliga stad.
Är så tacksam i alla fall för de fantastiska människorna jag har träffat här borta. Både de som har åkt tillbaka till Sverige, och de som är kvar här.
Mina fantastiska roomies. som är så vettiga när jag i många stunder inte är det.
Nu Los Angeles, nu kör vi på riktigt!
Det är kallt nu
Och vad gör man om man är lite för trasig för att fungera?
Sol
Känslor
Demoner.
Jag hatar att vara utan min familj och andra nära.
Min syster, vi är så olika men samtidigt så lika. Jag saknar hur hon alltid finns där, bara en halvtimma bort. Jag saknar våra utgångar, som oftast slutas som ovänner eller med en dröse mat(hon på pizzerian och jag på donken).
Min hund, älskade lilla söta Malte.
MIN LÄGENHET, att bo själv, tryggheten i min lägenhet hemma i Stockholm som jag aldrig har känt någon annanstans.
Min älskade finaste underbaraste vänner, ni där hemma som är äkta. Min bästis. Nya vänner som tog mitt hjärta med storm. Äldre vänner som alltid kommer finnas där.
Svensk mat, inte någon jäkla besprutat hormon äcklig mat. En tomat är mer eller mindre inte ens en riktig tomat i det här landet. Och allt är bara fett.
Alltså livet är bra spännande här, jag är med om saker hela tiden, och nya känslor varje dag.
Jag vet att många av mina nära vill höra alla crazy stories, och även hur jag mår. På riktigt.
Så jag funderar på att göra bloggen privat.
Som en dagbok, som bara vissa får ta del av. Det kan bli kul...
Sorreeeyyy
Att blogga är fan svårare än vad jag trodde, framförallt när man har så otroligt pinsamt mycket plugg.
Den senaste veckan har jag pluggat och slängt in lite fest vissa dagar. Veckorna går så himla fort här borta..
Om en vecka drar jag, mina roomies och några killkompisar till Vegas över helgen. Kommer bli kul!
Nu måste jag fortsätta med pluggandet.... puss
Psychic
På tisdagar har jag ingen skola vilket är superskönt. När jag och Nina vaknade imorse(tisdag) så bestämde vi oss att promenera till toast bakery café för att käka brunch.
Vi bestämde oss även för att göra något som vi båda har velat göra länge - gå till en spådam.
Så efter några telefonsamtal så hittade vi en psychic reader i närheten och begav oss dit.
Det var otroligt intressant och lärorikt. Hon prickade rätt på många saker, och ibland blev jag till och med väldigt emotinal. Hon sa saker som jag har väntat på att få höra själv. Hon pratade om mitt liv här, och lite om min framtid. Just nu ska jag bara enjoy life iallafall hehe.
Klockan är på tok för mycket atm. Jag har skola imorgon från 10 till 22 så jag måste verkligen försöka somna nu.
Imorgon har även Chris Brown något event på supperclub och jag vill såååååååå gärna gå, så jag ska försöka stressa hem från skolan så att jag hinner hehe.
Runyon canyon
Det blev inget Ikea i måndags. Istället åkte jag och Linnea till runyon canyon på kvällen för att hikea. Herregud vad jobbigt det var, men det var så värt det när vi nådde toppen. Och det gjorde det inte värre heller att det var solnedgång..
Vägen ner var dock inte kul alls. Väldigt brant och sandigt, jag var livrädd haha.
Starstrucked
Haha såg att någon ville veta vilken kändis det var som stötte på mig i tisdags. Ni får köra uteslutningsmetoden från de bilderna jag la upp ;)
Turn up
Hann jag med XIV igår? Ehm ja. Iallafall i en timma. Jag och finaste Linnea bestämde oss i sista sekund att köra en vända. Så jag satte upp håret och drog på mig ett par klackar, sen hämtade Linnea upp mig med taxi.
XIV har ju en tendens till att vara REJÄLT spårat, och att komma dit vid 9 nykter(det stänger 10) är ju ganska speciellt. Konfetti överallt som fastnar under skorna, människorna är dyngraka. Men jag älskart!
Efteråt drog vi till klubben AV, som är helt okej. Jag blev kalasfull efter att grabbarna hällde i mig vodka som vanligt haha. Det hela slutade med efterfest och serien New girl.
När jag kom hem inatt var jag fortfarande jättefull såklart, och att jag lyckades vakna imorse och gå till skolan är ett under..
Nu sitter jag på rapid 7(buss) och försöker ta mig hem. Busstrafiken här är förfärlig.
Blev lovar av en killkompis igår att vi ska till Ikea idag och äta köttbullar lol. Får se om det blir av. Jag måste plugga och SOVA. Dessutom har jag lovat en av de amerikanska tjejerna som vi hänger lite med att följa med till AV ikväll igen då hon fyller år. Hur ska detta gå??
Plugg
Spenderar dagen med alldeles för mycket plugg. Söndagen är precis som den brukar vara alltså. Förutom när man hinner gå till XIV(bästa klubben). Får se om det hinns med idag. Måste prioritera skolan först!
Kändisar
Lever
Jag vet att det är många som vill att jag ska börja uppdatera, berätta om mitt liv här i Los angeles så att ni kan vara med mig på något vis.
Så jag tänkte ge min blogg en chans till. Jag ska försöka.
Vet inte riktigt vart jag ska börja. Och skulle jag göra ett inlägg om vad som har hänt sedan jag lämnade Sverige så kommer jag få sitta här i flera timmar.. Så jag tänker att vi kör från och med nu, från denna stunden. Men några roliga godbitar ska jag ändå låta er ta del av tänkte jag.
Livet här är upp och ner, man går från att leva i drömbubblan, till att vara nere på botten. Men jag älskar min nya stad, jag trivs som fisken i vattnet. Stockholm finns kvar i hjärtat, men det kommer nog alltid vara för litet för mig.
Dessutom så slipper jag ju höstdepressionen som många nog går igenom nu, för här är det faktiskt fortfarande sommar och 30 grader nästan varje dag. Igår var faktiskt första gången som vi hade moln på himmelen.
Jag har träffat sådana fina människor. Ni anar inte. Och absolut är LA en ytlig stad, men det finns människor som man märker att de genuint bryr sig om en. Dom är fantastiska.
Jag festar för mycket. Jag dricker alldeles för mycket direkt ur vodkaflaskor(förlåt mamma). Jag har varit på sjuka efterfester. Jag har världen under mina fötter, jag lever i livets stad.
Men livet här är inte bara en fest. Om ni bara visste hur mycket plugg jag har.. Har skola 3 dagar i veckan, men utöver det så är det otroligt många läxor att göra. Ingen lugn stund. Ja ni som känner mig vet ju vilket litet stressfreak jag är, så ni kan nog förstå hur jag mår när det blir lite för mycket. Men jag LOVAR er att jag kämpar, och jag glömmer inte bort att jag faktiskt har skola, mitt i all fest.
Föresten, vad vill ni veta? Let me know, så kan jag utforma mina inlägg efter det.
Tusen pussar och kramar, jag saknar er. Och jag saknar DIP!
Looking for heaven, found the devil in me
Jag tycker att det är så läskigt att kunna kolla tillbaka på bilder som man har tyckt varit så fina, men nu se hur olycklig jag var. I ögonen finns ingen lycka, det finns inget hopp. Och även tider då jag har trott att jag lycklig, så har jag nog ändå inte riktigt hittat rätt. Det skrämmer mig. Och jag är fortfarande rädd.
Jag bor i Los Angeles nu. Min drömstad.
Livet är upp och ner, fortfarande. Men samtidigt så har jag aldrig kämpat såhär myglet.
Dreams
Om en vecka sitter jag på ett flygplan som tar mig över Atlanten till New york. Därefter tar nästa flygplan mig till the city of dreams - Los Angeles.
Jag har inte riktigt fattat det ännu.
4 veckor
Allt är klart.
I måndags fick jag mitt amerikanska visum godkänt. Visumet var det ända jag hade kvar som hängde lite som ett tungt grått moln över mig. Kan säga att jag utan tvekan aldrig har varit så nervös i hela mitt liv. Det var en obeskrivlig lättnad som kom när hon bakom disken sa "your visa has been approved".
Nu är det faktiskt bara att vänta. Och i skrivande stund så är det 4 veckor kvar. 28 dagar. Snart är jag där.
Och inte nog med att jag ska flytta till mitt drömland - jag har även träffat världens underbaraste människor som jag åker med.
Folk har hela tiden frågat om jag är nervös, och jag har sagt att det kommer jag nog inte vara förens när jag har fått mitt visum.
Och nu jävlar, det pirrar i min mage heeeela tiden.
