Livet

Alltså allvarligt, det är min tid nu.
Efter att livet har behandlat mig ganska dåligt ett tag så är jag fan uppe på fötter nu och herregud vilken åktur jag har framför mig.
För att inte tala om människorna jag har fått hänga med dem senaste veckorna. Känner mig så lyckligt lottad just nu.

Snart bokas även flygresan till LA, åker någon gång i slutet av juli och blir borta i två år. Förstår ni att jag gör detta?
Jag är så lycklig så att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Nästan lite orättvist haha.
 
Herregud vad ni ska få följa mig på min resa genom världen!!

devil


lista

Hur har din dag varit? Dagen började med en förjävla baksmälla som har hängt med fram tills nu då det börjar avta lite. Så har dagen varit bra? - Jaa om man tycker att det är kul att ligga i soffan, bakisskaka och må illa i alldeles för många timmar.

Vad skulle du ha hetat om du inte fått det namn du har nu? Kelly. Men hade jag blivit en kille så hade jag hetat Love, så fint! 

Vilket är ditt största beroende? Kiviks pärondricka. Och MAT, jag äter som en häst.

Vad gör du när ingen annan ser? Dansar och sjunger. Okej, jag sjunker ofta ihop och gråter också.

Finns det något helt vanligt en gör som du tycker är ovanligt roligt? Herregud jag skrattar ju åt allt. Nu kommer jag inte på något konkret men det händer alldeles för ofta att jag skrattar åt saker som egentligen inte alls är roligt.

Om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av? Cpfråga att svara på. Men jag får väl säga panikångest.

Vad beställer du på krogen? Vin och tequila. Är ju dock förälskad i päronsmaker, så på senaste tiden har det blivit en del P2.

Vilken är din största skräck? Döden.

Hur gör man för att ragga på dig? Är du en stel och tråkig människa så snälla spara din tid och låt mig vara. Ska du ragga på mig ska du vara rolig, framåt och klar. Du ska veta vad du vill och inte vara någon mes. Ska du fråga mig saker så ska du vara genuint intresserad av att höra mina svar. Komplimanger funkar som f.a.n på mig. Skippa svårflirtat-leken, det lockar mig inte alls.  

Vad har du funderat över på sistone? Livet, vad jag vill göra. Jag har även funderat på vad fan jag gör i det här landet.

Vad var det konstigaste som hände i helgen? Alltså nu ser ju jag igår (onsdag) som helg, och igår hände det en massa konstiga saker. Något som är väldigt konstigt är väl att jag lät Max göra ett sugmärke på mig haha. Jag har ALLTID äcklats av just sugmärken, tycker det är förjävla fult och trashigt, ingen har någonsin fått göra ett sugmärke på mig. Så det var väl lite konstigt att jag tillät honom att göra detta (nu vill jag inte att ni tror att jag berättar om någon privat historia utan detta skedde inne på Whiteroom och var på skoj). 

När skäms du? Dagar som denna, när jag inte har så mycket minnen från kvällen innan.

Berätta om en minnesvärd bakfylla du haft? En gång vaknade jag upp naken i en kastrull.

Vem är den mest kända människa du talat med? Ingrosso, Leona Lewis. JB kanske tar priset ändå.

Vilket uttryck använder du lite för ofta? WOW, Verkligen och Absolut.

Har du någon gång fått en konstig komplimang som varit bra ändå? När jag jobbade på rhodos så var det en kille som sa till mig "Alltså Kim, du har alltid så galna kläder". Jag trodde i flera dagar att han tyckte att jag såg ut som en clown. Tillsist frågade jag honom vad han menade, och galna betydde egentligen snygga och coola kläder. Tack! 

Vilket är ditt vanligaste vardagsproblem? Min dumma mongomage som som aldrig låter mig må bra.

Vad gör du när du är ledsen? Gråter, lyssnar på musik och gråter lite mer, eller det andra allternativet som sker lite oftare - Tar på mig mina snyggaste partyklackar och kör en helnatt på Stureplan.

Om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara?
 Ett par jävligt snygga klackar.

Har du någon gång slagit någon? Yessir, men endast när någon verkligen har förtjänat det. Men det är jäkligt ofta jag får hålla mig från att smälla till folk som inte fattar något. Skulle dock ALDRIG slå en nära vän.

Vad ser du fram emot just nu? Att jag förhoppningsvis bor i ett annat land till hösten.


wizdom


stay

Jag har blivit slagen. Ett slag rakt i magen, så kraftfullt så att jag föll ihop. Jag låg där på marken ett tag, samlade sedan energi för att klara av att ta mig upp igen. En hand dök plötsligt upp och jag blev erbjuden hjälp. Hjälpen varade en halv sekund innan min hand släpptes och jag istället fick ta emot sparkar, när jag redan låg ner.
Halvt medvetslös och halvt förstörd.
 

Jag behöver energin som du tog ifrån mig

Jag vet inte riktigt längre. Den senaste tiden så har korten lagts fram, svart på vitt. Det sårar mig så mycket hur människor kan bete sig, jag förstår bara inte vad vissa tänker med.
Jag HATAR att jag alltid ska vara så in i helvetes snäll, jag är trött på att ställa upp för människor. Och allvarligt, ni av mina vänner som tror att ni ställer upp för mig, tänk om, tänk igen.
Jag har inte lust att hjälpa er längre, jag har inte lust att finnas vid eran sida. Jag ogillar er så mycket för att ni tar men aldrig ger.
 

Bingo!


attracted to danger

Sitter här och fryser ihjäl i min lägenhet. Något är fel på "värmen". Försöker få i mig lite mat, men inget smakar bra. Inte ens chips eller godis.
Känner att jag måste skriva lite bara så jag tänkte berätta lite. Hur det är.
Jag har sedan jag var liten fått lära mig att vara stark, att ta saker med en klackspark. Jag har gått igenom saker som har gjort mig till den människa jag är idag. Jag skulle aldrig kunna säga att det har varit enkelt, för det har det fan inte varit. Ingen vet allt förutom jag. Människor vet delar, men ingen kommer någonsin kunna få ihop det där pusslet som kommer berätta hur och varför jag är den jag är.
Men jag har lärt mig att alltid stå för vad jag tycker och att aldrig ge upp. Jag har meningen "Jag klarar allt" inprintat i mitt huvud. Och jag tror att det är just det som har börjat skada mig.
Jag ger mig in i dumma saker, för jag tror att jag klarar det. Jag tror att det kommer bli kul. Jag har väl aldrig riktigt sett det som en farlig grej att vara(tro) stark, men det är så jävla farligt att ge sig in saker som egentligen är mer vad man klarar av. För jag blir inte starkare av det, jag lär mig ingen läxa, och jag håller mig aldrig från att begå det där misstaget igen.
Jag vill alltid tävla, jag vill alltid utmana mig själv. MEN DET ÄR BARA DUMT! för jag vinner ändå inte, jag gör bara inte det.
Det är liksom lite som ett självdestruktivt beteende. Jag vet vad jag gör, jag vet varför jag gör det, det lockar, och det skadar. Jag dras till det som gör ont.
Och jag blir så jävla arg varje gång.

#noonefightsalone

Det är ganska svårt att få fram ord för det som har hänt, det jag kan säga är att livet är så sinnessjukt jäkla orättvist. Jag tror på att Gud ger sina svåraste strider till sina tuffaste soldater, och kanske var det därför just Junior och Elsa fick ställa sig inför kampen mot cancer.
Den kämparglöd som Junior hade var helt otrolig och han har inspererat så många tusentals människor. Han klarade inte kampen om livet, men han gjorde så mycket mer.
Elsa har alltid varit min förebild, sedan jag var 6 år och träffade henne första gången. Jag minns hur cool jag tyckte att hon var, och att jag brukade tänka "när jag blir äldre så vill jag vara som henne". Inget av det där har ändras, och hennes styrka slutar aldrig förvåna mig. Elsa du är helt fantastisk och som någon skrev så tycker jag att ALLA borde ha en Elsa vid sin sida.
Det gör så ont i mig att veta att människor i min närhet lider. Men jag vet att hon är stark, och jag vet att hon klarar det även om hennes prins inte längre är vid liv.
 
Så mycket kärlek!
 
 

att våga

Det är så jobbigt det här med att inte trivas. Missförstå mig inte, jag älskar min lägenhet, jag är överlycklig över mitt nya jobb och jag har underbara vänner.
Men jag behöver mer, den där lusten ligger och värker i hela min kropp. För jag vet liksom att det inte är här jag ska vara, Sverige är inte mitt land.
Det kommer inte ske ännu på ett tag att jag åker härifrån, men det är nu dags att börja ta lite små steg framåt. Att bara ta beslutet är väl ioförsig ett väldigt stort steg..
 
Livet förändras en hel del, och då ska vi inte ens tala om hur mycket jag förändras. Hur jag lär mig att ta beslut och hur jag lär mig vad som är bäst för mig.
Jag lär mig dag för dag om min hälsa och mitt mående, och ja många vet väl mycket vad jag talar om. Jag börjar bli vuxen och jag börjar förstå att för att må bra så måste jag själv lära mig hur jag måste leva för att min hälsa ska orka.
 
Ville bara säga att jag ser fram emot livet nu. För jag ska våga.
Tills dess:
Jag har ett grymt jobb, som jag kommer utvecklas i.
Jag har en egen lägenhet, som jag älskar.
Och ja ni ska få följa med mig på min resa genom livet.

saknar


Att vara någons första kärlek

Det gör lite ont i mig att jag aldrig har varit där.
Att jag aldrig har haft någon att dela det där fina med, det där som vi kallar kärlek.
Jag skulle vilja skriva om han som fick mitt hjärta att stanna, och om han som alltid höll om mig hela nätterna. Han jag åt långa frukostar med och han som jag aldrig kunde eller ville släppa taget om. Han som jag visste dom där små saker om, som att han alltid ryckte till i kroppen två gånger innan han somnade och att han avskydde socker i sitt kaffe.

 

Men jag har aldrig varit där, jag har inte haft honom.
Som Melissa Horn sjunger "hur kan man älska någon som har älskat någon förut?", jag är livrädd för just dom orden. Jag tänker att jag är gammal nu, alla har redan mött sin första kärlek, alla har redan älskat så mycket så att dem nästan har dött. Alla förutom jag - jag kommer aldrig bli någons första kärlek.

 

Jag önskar ibland att jag kunde vrida tillbaka tiden, och få vissa saker ogjorda och andra saker gjorda. Att jag skulle tagit vara på hans ord, och att jag skulle lämna han med alla lögner. Men sedan försöker jag tänka att jag är där jag är idag av en anledning, att dörrar är stängda för att andra ska öppnas.
Och jag hoppas att jag hamnar där snart. Att han finns där, han som inte har älskat. För jag vill dela första kärleken med någon, den är speciell har jag hört.


bild









Mest bitter i hela landet

Åh fyfaaaan vad arg och bitter jag är just nu.
Även om jag lämnade det för ett tag sen, för att jag visste att det var fel, så är det nu som jag inser vilken jävla tid jag spenderade på helt fel person.
Att jag så länge gick runt och trodde på allt skitsnack. Folk försökte leda mig åt rätt håll, men gick struntade blankt i vad alla sa även om jag någonstans visste att det var rätt.
Jag tror att jag är så jävla smart, och vet så jävla mycket, men sanningen är väl egentligen att jag är så sjukt förblindad, för jag lär mig ALDRIG att ge mig av i tid.
Jag är snäll och förlåter gång på gång. Tar lögner och tar skitsnack. Haha ååååh det är så skrattretande.
Jag är så jävla bitter, nu tänker jag lämna det här, lämna sverige typ.

MEN vad glad jag är över att jag lämnade det, även om det kanske var alldeles för sent.
Hoppas att personen i frågas problem försvinner, för du behöver verkligen hjälp. Skulle i vanliga fall säga "Det löser sig", men jag tror inte att det kommer göra det i ditt fall.
hahaårgned dxlöQASBIOöqasbdm,.es tack för tiden hora

Hemma för tidigt

Rhodos slutade för fort denna gång. Pågrund av händelser så var vi tvugna att åka hem alldeles för tidigt, jag hann varken säga hejdå ordentligt till min ö och jag hann inte heller med alla de saker som jag skulle göra.
Jag åkte till Rhodos i år för att säga farväl till ön, för att känna mig klar, för att stänga ett kapitel i mitt liv. Men på grund av allt som hände så kan jag inte säga att jag har stängt det där kapitlet. Sen i fredags natt när vi landade på Arlanda så har jag haft sådan fruktansvärd ångest, nästan värre en den som var innan jag åkte. Jag orkar inte ta tag i något. Har inte packat upp väskan, har inte lämnat lägenheten förutom på promenader med mina fina vove.
Men ångesten handlar nog inte bara om Rhodos, det handlar till stor del om hur mycket jag ogillar det land jag lever i.
Jag måste komma iväg snart igen, jag står inte ut här. Jag får se om jag kan åka tillbaka till kärleksön eller om jag hamnar på något annat ställe. Men här kan jag inte stanna.

Trots detta depp inlägg så kan jag iallafall säga att efter mina tre år på Rhodos så var denna gång helt klart den bästa. Åh vilka nätter vi har haft, och vilka roliga dagsfyllor (som sista dagen slutade med en fylletattuering för min del).

Påväg till skavsta

Nu sitter jag här igen då, i bilen påväg till skavsta, påväg mot Rhodos.
Denna gång med Tove i baksätet och världens bästa vove i famnen.

Jag har sjuuukt ont i magen och är sjukt nervös och trött, annars är jag typ frisk haha.

Kommer sakna alla mina fina och underbara vänner. Men vi ses snart, jag blir nog inte borta allt för länge :)
Puss och kram


Leva vidare

Jag är dunderbrak sjuk efter studenten, såklart.
Och det känns sådär super lägligt med tanke på att jag och bästa Tove drar till Rhodos på tisdag. Waaaah.

Jag kommer inte alls hinna med allt som var planerat att göras nu innan jag åker, men viktigast är väl att jag blir frisk.

Imorgon ska jag packa det mesta och sedan möta Tove på kvällen.
På fredag ska jag försöka hinna med att shoppa, möta pappa, packa det sista och umgås med familjen.
Och på natten drar vi mot Skavsta och sedan grekland!!!

Nu är det dags att sova så att jag orkar med morgondagen.
Puss


Studenten

För jag har tagit studenten, fyfan vad jag är braaaa!
Ja hörni, jag klarade det. Trots att jag så många gånger har varit påväg att ge upp och hoppa av gymnasiet så kan jag nu säga att jag klarade alla år. Jag är så otroligt stolt över mig själv.

Studenten var mer än underbar. Allt från avslutningen på en teater till att somna bredvid världens bästa Anso.
Flaket var en höjdpunkt dessutom!!

Och jag vill tacka min familj och mina så otroligt underbara vänner. Jag vet inte vad jag hade gjort utan er, och ni alla har räddat mig på olika sätt.

Kvällen slutade med dans på borden, skratt i massor och kanske lite för mycket alkohol. Men jääklar vad kul jag hade.
Tacktacktack mina fina <3


Jag vill vara min vackraste klänning

Det går liksom upp och ner.

Igår(fredag) var jag på fridays och överraskade fina Vendela som fyller 21. Vägen dit var kämpig och jag kan vara ärlig med att säga att jag ibland ville vända om. Men jag bestämde mig för att inget ska komma i vägen från att få fira henne, och jag lyckades. När jag väl var framme på plats så var det så skönt, och middagen var hur mysig som helst.
Jag var så stolt över mig själv att jag hade bestämt mig för att inte låta något besegra mig. Och att ta tag i det själv när jag fortfarande kan. Jag somnade med ett leende på läpparna helt enkelt.

Morgonen idag var också bra, men sedan framåt kvällen kom något bakslag. Jag mådde så jäkla illa och var svag i hela kroppen(inte bakis) plus lite magsmärtor och huvudvärk på det. Alltså nåt fel är det ju på mig? Jag är sjuk helahelahela tiden, och om inte sjuk så är det alltid någon kroppsdel som gör ont haha!

Nu har jag varit vaken lite för länge igen. För många tankar. Jag vet inte vad jag ska göra.
Åh varför kan inte någon bara ta alla val åt en??

Nej big brother finalen imorgon, gött som fan! Nu ska jag försöka sova igen. Puss


När det gör ont

Vi ska inte dela på livet du och jag. Allt tyder på att vi borde hålla oss borta ifrån varandra, trots det kämpar vi på i onödan.
Och det gör så ont att lämna.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0