Jag är hemma nu, vilket är jätteskönt. Finner dock ingen stor glädje då min bästavän som jag har levt med i drygt 15 år tog sina sista andetag igår natt. Det är så jävla tungt och den smärtan hela min familj känner just nu kommer aldrig försvinna. Tattueringen gjorde jag igår och den står för honom, världens finaste Zingo<3